London by Summer

Fick fyra härliga dagar i London i helgen. Det var skönt att bryta av med nåt helt annat än att åka mellan stan och fixa på kontoret och att fajtas med ogräs och häckar på landet.
London levererar alltid. Sedan VAD som levereras kan vara lite olika men regn och duktiga musikalartister är två saker man alltid kan räkna med. Den här gången fick jag äntligen se den fantastiska uppsättningen av Lejonkungen. Den har gått i evigheter men det märktes inte på föreställningen. Härliga skådisar, glatt spelhumör och fan-tas-tis-ka kostymer och masker. Ska du bara se en enda grej så se den!
Pink Floyd-utställning på V&A museum var trång, varm, tekniknördig och ändå kul att ha sett. Sedan såg jag även musikalen Mathilda som hade fantastiska sjungande och dansande barn, en hygglig historia men inte så himla bra musik och lite omständligt var det. Dessutom stördes min upplevelse av ett ungt par med ett barn som plötsligt dök upp bredvid mig ca 30 minuter in i första akten. Troligen hade dom sett att det var tomt utanför mig i raden och passade på att uppgradera sig lite. Vilket väl i o f s är ok, men barnet (som satt bredvid mig) for upp och ner, stod i stolen och skymde så dom bakom blev sura, pratade högt och var kort sagt alldeles för ung för att gå på den här föreställningen. I andra akten satt han i pappans knä och då hamnade mamman bredvid mig. Fattar ni att hon satt och sms:ade nästan hela andra akten, sen somnade hon!

Utöver detta hann jag även träffa en kollega och god vän sedan nästan 30 år tillbaka och shoppa lite kläder. En perfekt helgtripp!

Comments are closed.